come to me, even if it's just to be nice
idag har jag loggat in här på blogg.se flera gånger men jag har inte haft något att skriva..
det finns inget som verkar bra att skriva och trots att jag kan skriva av mej här så gör jag det inte, jag orkar inte att formulera orden, allt blir bara fel och det blir svårt att förklara hur jag verkligen känner.
men det känns så jävla onödigt, allting, inget funkar, så jag orkar allvarligt inte längre
jag kan inte berätta för nån heller för jag får inte ut rätt ord, jag vet hur det känns och så, men, varför kan inte allt bara vara okomplicerat och enkelt för jag orkar snart inte fortsätta låtsas vara glad längre.
allt jag vill, det är så mycket men inget funkar.
det enda som skulle få det mesta av allt att verka normalt igen är att jag slutar vara kär i honom, men hur jävla lätt är det att sluta när man väl börjat?
det går inte, det är inte bara att börja leta efter nån snygg kille att drömma om, för känslorna kommer ändå vara kvar, att se honom, att höra honom, allt som har med honom att göra eller som påminner mej om honom, kommer få mej att bubbla av lycka.
Ni får tycka att jag är lite smått besatt i honom, jag bryr mej inte, ni får kalla mej falsk, gör det, ni kan kalla mej fake, visst, alltså, jag bryr mej inte, för det är bättre att stänga av känslorna när det gäller sånt där, för hur sårad skulle man inte bli annars?
Tänk på det..
